Cyberhoten mot Sverige fortsätter att växa och bli mer komplexa, enligt Säkerhetspolisen. Fredrik Hallström, operativ chef på Säpo, talade på Nationellt Cybersäkerhetscentrums konferens och underströk att hotbilden mot Sverige har förändrats radikalt de senaste decennierna.
Tidigare var Sverige en perifer aktör i globala konflikter, men i dag har Sverige blivit en prioriterad måltavla för olika aktörer. Hallström pekade särskilt på hur konflikter mellan stormakter som Ryssland, Kina och Iran påverkar Sverige, där cyberattacker används som en strategi i deras konflikter.
Mångfacetterade hot från olika aktörer
Hoten mot Sverige kommer från en mängd olika håll, från ideologiskt motiverade grupper till statsaktörer. Säkerhetspolisen lyfter fram Ryssland, Kina och Iran som de mest aggressiva aktörerna. Dessa länder använder cyberattacker som en del av sina strategier, och det är avgörande för Sverige att vara berett på nya hot.
De senaste förändringarna i världspolitiken, som Sveriges medlemskap i Nato och den eskalerande situationen i Mellanöstern, har skapat nya sårbarheter. Hallström förklarade att Sveriges situation är mer utsatt än tidigare, och att de måste vara förberedda på de nya hoten.
Syften och metoder för cyberattacker
Cyberattacker har flera olika syften. De kan användas för att samla in underrättelser, stjäla teknologisk information, eller till och med destabilisera samhällen. Hallström betonade att dessa attacker ofta syftar till att skapa polarisering i samhället och splittra grupper, vilket underminerar samhällsstabiliteten och legitimiteten.
Målet med dessa attacker är ofta att skapa ett “vi och dem”-tänkande, vilket kan leda till djupare samhällsproblem och destabilisering.
Digitaliseringens inverkan på cyberhot
Digitaliseringen har förändrat hur cyberhoten ser ut. Anonymiserade konton och möjligheten att nå en stor publik gör det lättare för angripare att genomföra sina attacker, vilket gör att Sverige måste anpassa sitt försvar. Hallström betonade att det är viktigt att hitta en balans mellan att bekämpa cyberhot och samtidigt stärka skyddet för samhället och viktiga funktioner.
Han underströk att det är viktigt att veta vad som är skyddsvärt, som forskning, innovation och även politiska beslut. Detta hjälper Sverige att fokusera sina insatser där de gör mest nytta.
Anpassning och samarbete för att möta hoten
För att kunna hantera den ökande cyberhotbilden behöver Sverige en flexibel strategi och ett samarbete mellan olika aktörer. Hallström betonade vikten av att vara förberedd på flera hot samtidigt. Samuel Taub, informationssäkerhetsstrateg på Säkerhetspolisen, påpekade att det inte räcker att säga att man ska “bli bättre” – utan att förbättra skyddet på ett strukturerat och effektivt sätt.
Resurserna behöver användas på rätt sätt och utan panik. Taub uppmanar organisationer att söka stöd från Nationellt Cybersäkerhetscentrum eller Säkerhetspolisen om de behöver hjälp.
Förändrade verktyg, Samma mål
Trots de nya teknologierna, som AI och kvantteknologi, som kan förändra hur cyberhoten ser ut, kvarstår grundprincipen: att skydda informationen. Säkerhetspolisen påpekar att även om de tekniska verktygen utvecklas, är målet detsamma – att skydda samhällets funktioner och information från skadliga attacker.
Genom att vara medveten om de nya hoten och anpassa sig efter dem hoppas Sverige kunna bibehålla sitt skydd mot cyberangrepp och säkerställa landets cybersäkerhet i framtiden.